Konst eller dekoration?
Eller bådadera?
Ofta upplever jag att jag blir mindre nöjd med de målningar där jag går in för att göra motivet vackert och tilldragande i stället för att få fram ett bra måleri. Att jag känner att jag inte släppte fram "anden" eller "själen" på bekostnad av det dekorativa.
Detta är en svår balans, tycker jag.
Hur upplever ni?

Jag har målat några av mina frukttavlor i flera omgångar eftersom jag fått efterbeställningar vid utställningar. men jag känner preis som du. Dom blir inte lika bra . Ofta så är det lystern och ljuset jag inte får till. Det är väl själen som inte är med riktigt….
# 1 - Jo det är väldigt "olyckligt" när någon vill ha en "likadan". Det blir inte bra. Jo kanske den är lika bra men själv känner jag att min själ inte var med, såsom den gången då jag gjorde orginalet.
Men detta är ett märkligt fenomen!
Jag vet speciellt en gång då jag gjorde en liten målning föreställande en ängel. Den var mycket enkel, men den var gjord av kärlek till väninnan. Vi hade varit internet-systrar i många år och skulle skiljas åt eftersom forumet stängdes, och vi visste båda att vi inte längre skulle hålla samma kontakt.
Jag ville ge henne en ängel men visste inte hur hon skulle se ut. Jag ville inte krångla till henne för mycket. Så plötsligt såg jag en bild i en tidning av en kvinna. Kommer inte ihåg vilket sammanhang, det var inget märkligt, men när jag såg hennes kroppsuttryck så visste jag att sådär skulle min ängel se ut.
Jag fick en beställning på en likadan men det där var inte samma känsla, trots att personen som beställde också var och är en kär vän till mig. När jag gjorde en kopia av version 1 så var det inte mycket hjärta i denna, det ska villigt erkännas. Jag var helt enkelt inte alls nöjd.
Men så tänkte jag att kanske jag skulle tänka nu på min nya väninna och rikta mitt hjärta mot henne, och då blev det dekoration med "glitter" i henens urringning på klänningen samt att jag placerade en ros i hennes hand, en ros som var omgiven av något glittrande fluffigt, väldigt vackert.
Den blev mycket väl mottagen, nya väninnan blev jätteglad och jag fick applåder för dem som hon visade den för.
Hade jag inte gjort om ängeln till nya väninnan så hade ingenting blivit bra alls, och jag hade känt mig som en "förrädare".
Jag kan inte göra två målningar likadana, inte exakt, de blir ändå olika i känslan, även om motiven är ungefär detsamma.
U R us
# 3 - Precis! Känslan från originalet kan inte komma tillbaka. Den är speciell.
Inlägg # 2 - Jag har ändrat i texten eftersom jag kom på senare hur det egentligen var. (minnet, ni vet)
Så det som står nu, gäller 

Jag kommer ihåg på skolan (Studieförbundet Vuxenskolen) då vi hade våra målerilektioner. Jag var nästan färdig med en målning som jag gjorde efter ett foto jag tagit på min senaste Greklandsresa, ni ska få se den här nedan.
Jag var nästan färdig och lärare A gick fram till mig, ställde sig med armarna i kors och tittade. Och så sa han: "Den där kommer du att få sålt med en gång" - i en mycke spydig ton.
Jag ryckte honom i rocken - Vad menar du?
Ja så som du har dekorerat och broderat så kommer du att gå raka vägen hem i en kvinnas hjärta.
" Men vad…….?"
"Glöm aldrig att alltid göra målningen intressant, och om du har att välja, så välj bort dekorationen och välj i stället ett bra måleri som jag vet att du kan göra"
Naturligtvis gjorde jag inte som han sa. Här är resultatet. Tavlan blev såld efter jag hade haft öppet femton minuter på min vernissage. Till en kvinna. Hon formligen gick rakt fram och sa, "den vill jag ha".
Här är den
Vad är era tankar om detta?
Ohhhh gud så vacker bild….den gillar jag verkligen….känns som man är inne där och kikar bakom busken på byggnaden…är det en kyrka eller vad….du är så duktig Gilla med dina målningar, men den där fastna jag för, förstår damen som köpte den…..
Ja det är en liten kyrka på ön Kalymnos i ett område kallat för Apelsinlunden. En bördig liten dal mellan bergen där man odlar citrusfrukter. Jag kommer int ihåg vad det var för jättebuske, om de var hibiskus, nej jag tror det är något annat som jag inte kan namnet på. Med brandgula blommor,
Jag tycker också om tavlan. Huvudsaken är väl att man själv är nöjd med vad man gör. Sen är det ett plus om andra också gör det och bra om det säljer. Det gör att man kan fortsätta med att göra det man vill.
Värd på Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973
Jag ska erkänna att jag tycker det är väldigt svårt ibland om man vill förmedla en vacker bild, att inte överarbeta så att det blir broderi istället för måleri.
Det där är en tunn linje som är svår att se ibland. Men är man medveten om att den finns så väljer man i medvetet och kanske kan gå en gyllene medelväg.
Puttar upp denna tråd igen.
himla snygg tavla. & väldigt verkligt!
jag förstår inte riktigt vad du menar med -detaljer, eller konst. Menar du typ att -rita av, eller släppa lös & rita ur fantasin? Isåfall så har jag oftare ritat av än att släppa lös ur fantasin.
# 12 - Svårt att uttrycka sig i ord när man talar om bilder, men jag ska försöka.
Om jag försöker medvetet att lägga till detaljer så att bilden ska attrahera istället för att intressera - förstår du då vad jag menar?
Tyckte "Lärare A" att tavlan var för överarbetad? Brukar du lägga till detaljer som ska attrahera, eller det andra?
# 14 - Han tyckte att den var för perfekt. Att den stämde för mycket överens med fotot. Att jag strävade efter den perfekta avbildningen istället för att sträva efter ett bra måleri.
#15 Jaha då fattar jag. Jag är nog likadan faktiskt.
Men det är klart - det är ju två helt skilda miljöer. En stilla stund vid lilla kyrkan i middagshettan och en vrålande fors i en nationalpark i Lappland. Den hette Jåkk - någonting….
Det finns dock en sak som är ren dekoration och inget måleri. Kunde inte hålla tassarna borta.
#19 Gillar all din konst men #19 tycker jag är så otroligt fin!
" Var nära naturen - var när dig själv "
#17 #19 Jag är dålig på sånt där. Jag tycker det blir inge bra när jag målar sånt där så det blir nästan aldrig av längre. Det är ju synd på ett sätt för då tränar man ju samtidigt inte på det. Men dina var fina. 