Annons:
Etikettmedia-och-konsten
Läst 2642 ggr
[MikeW]
2014-01-16 09:57

När är man en konstnär?

Är det när man har en utbildning om det? Är det när man säljer det man har gjort? Eller är det när man blir igenkänd? Och hur blir man en konstnär? Vad exakt är en konstnär, är det någon som ritar med pensel? Eller kan någon som också ritar på datorn vara en konstnär? Kan man leva på att vara en konstnär?

Annons:
SLCH
2014-01-16 10:01
#1

Det är en ganska svår fråga då det finns så många olika konstnärer. Man kan bli konstnär inom allt mer eller mindre. I grunden handlar det väl mer om att skapa något unikt.

Inkanyezi
2014-01-16 10:14
#2

Det börjar för det mesta ganska tidigt, kanske innan man har lärt sig prata. Små barn brukar ofta visa konstnärlig ambition och förmåga vid omkring ett års ålder.

Sedan är det ju en helt annan sak om man kan leva på det. Det finns massor av konstnärer som sysslar med annat i sitt dagliga värv för att få mat i magen. Förmågan att skapa konst går ofta hand i hand med många andra förmågor, som man kan ha stor nytta av i förvärvslivet, och det konstnärliga slutar inte vid att måla, spela musik, eller vad man nu gör som skapande konstnär. Det finns där också när man till exempel kör buss eller arbetar på förskola.

Jag har en mycket nära vän som är konstnär, och han har egentligen aldrig kunnat livnära sig på det, även om han har sysslat ganska intensivt med konst i mer än sextio år. Han har hållit på med annat, bland annat snickeri och byggnadsarbete, och byggt utställningsmontrar, besiktigat båtar, och gjort diverse andra arbeten på båtar.

Han har också lyckats sälja en del av sin konst till hyggligt pris, men enstaka objekt är inte något att köpa bröd och smör för under hela den övriga tiden. Det är ganska få konstnärer förunnat att kunna ha konsten som huvudsakligt levebröd. Min lärare, Einar Luterkort, var en ganska känd konstnär, och han försörjde sig den mesta tiden som lärare.

Urhasten
2014-01-22 18:48
#3

Jag tycker att det är en identitetsfråga. Känner jag mig som en konstnär? Jo, då är det inget som hindrar mig från att kalla mig det. Sedan kan det givetvis kritiseras av andra, men då får man vara öppen till sinnet och reflektera över att antingen stå på sig eller ta tills sig det andra tänker. Personligen skulle inte jag ta åt mig överhuvudtaget om någon påstod att jag inte var en konstnär, oavsett om det händer när jag är yngre eller i äldre dar. 

Hur ser min värdering ut kring andra människor/"konstnärer"? Jag accepterar vad folk vill bära för titel. Sedan kan jag tycka att någon är bra respektive mindre bra på att förhålla sig till den, men då är det endast en värdering och inget jag har rätt att försöka tränga in hos människan. Det kallas för kränkning i mina öron. 

Om jag tänker på exempelvis utbildning och meriterande så bär den konstnären förmodligen mer grundläggande och fördjupande kunskaper (beroende på utbildningsnivå) än jag eftersom jag inte har gått någon konstnärlig utbildning. Däremot kan jag tycka dennes konstverk inte är i min smak och att jag generellt sätt gör ett bättre konstverk. Eller tvärt om, en konstnär som går i grundskolan fortfarande och har konstnärligt sinne högre än mitt.

Probipet - en mage i balans ger friska hundar och katter ❤️

RickardL
2014-01-28 18:47
#4

Om man tycker det är kul att vissla är man då musiker?

Om ett barn är duktig att bygga med klossar är det då en arkitekt?

Urhasten
2014-01-28 18:49
#5

#4 Ja. Varför skulle det inte vara så, undrar jag? 

Som sagt också, sedan är det skillnad på att själv sätta en titel och att utbilda sig och få en examenstitel. En som är utbildad har förmodligen och högst troligen en högre kompetens än den ickeutbildade.

Probipet - en mage i balans ger friska hundar och katter ❤️

Upp till toppen
Annons: