Annons:
Etikettkunskapsbanken
Läst 20972 ggr
[GunillaR]
2010-09-11 20:42

Oljemåleri

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Här ska vi prata lite om oljemåleri i allmänhet. Det blir lite om färgframställning, material, materiel, storlekar samt skötsel av penslar samt de vanligaste färgerna, vad de heter och hur de ser ut. I artikeln om Jan Van Eyck berättas om att han kom på den rätta sammanställningen av färgpigment, olja och terpentin som gjorde att man kunde måla med en smidig färg och samtidigt kunde ändra och göra om, eftersom färgen var långsam att torka.

paletten.jpg

Om vi skulle besöka någon av de gamla mästarna och deras ateljéer, skulle vi nog upptäcka att där fanns ett speciellt rum där de tillverkade sina oljefärger. Vi kan föreställa oss hur dessa små "laboratorier" var utrustade med en massa hyllor med flaskor med pigment. På några av etiketterna kan vi läsa: - Blyvitt, Neapelgult och Ultramarinblått. Detta är ju färger som vi fortfarande använder. På dessa hyllor kan vi också hitta olika sorters lermuggar och flaskor som innehåller olika fernissor och oljor som linolja, valnötsolja, mastix och jungfruvax.

I detta lilla rum hittar vi också en eldstad, ett arbetsbord med en skiva av porfyr. Det finns också mortlar, rivstenar, palettknivar, penslar, mätglas och kolvar. Det var här på detta bord som konstnären gjorde sina färger enligt den metod som i stort sett kan användas även av den moderna målaren.

bild_1.jpg

Att framställa oljefärger

När man framställer oljefärger är det egentligen bara en fråga om att lösa upp pigment (färgpulver) i linolja och mala eller riva med en glasmortel mot en marmoryta.

För de gamla mästarna bestod svårigheten att hitta högklassiga råvaror och att finna ett recept som passade respektive stil, samt även egenskaper som torktid, färgbeständighet, stabilitet och varaktighet. Varje konstnär hade sitt eget recept för att anpassa just honom/henne.

Detta hantverk förblev egentligen oförändrat ända fram till mitten av 1800-talet, då man började framställa färger i tuber. Detta skedde i och med den industriella revolutionen som då var samtidig. De tidiga impressionisterna fick alltså vara med om detta och var i princip de första som använde färger i tuber. Dock kunde kvaliteten vara mycket dålig ibland. Det kunde vara färger som förändrades efter en tid, till exempel att vitt blev gult, blått som blev grönt, brunt som blev svart osv.

Idag har vi förstklassiga färger och kan tryggt gå till vår butik och inhandla det vi behöver och bara koncentrera oss på själva måleriet.

Processen

Metoden för att tillverka oljefärger går till så här: Det pulvriserade pigmentet hälls ut över en marmorplatta. En liten mängd linolja hälls över pigmentet samtidigt som man blandar och mal det med en glasmortel. Blandningen måste malas grundligt tills man fått en jämn massa utan några klumpar. Den färdiga färgen bör förvaras i en hermetiskt tillsluten glasbehållare.

Nuförtiden framställs de största märkena av oljefärger genom en industriell tillverkningsprocess. Arbetsgången är i stort sett likadan som den klassiska metoden; pigmentpulver blandas med linolja (plus andra ingredienser som t ex olika vaxer). Detta mals ner i speciella maskiner, bearbetas och förpackas sedan i tuber av tenn.

bild_2.jpg

Vad de mest vanliga färgerna heter och hur de ser ut

VITT & GULT

Titanvitt

Titanvitt.jpg

Detta vita pigment har fått ersätta de traditionella blyvitt eller zinkvitt. Det är en mera ogenomskinlig och starkare färg. Blyvitt är en mycket kompakt färg som torkar lätt. Denna är bra till bakgrunder. (Bly är ett giftigt pigment som är förbjudet i Sverige.) Zinkvitt har en kallare ton, är mindre täckande och torkar långsammare.

Citrongul

Citrongult.jpg

 Detta är en bariumkromat. En långlivad färg som inte brukar medföra några problem.

 Neapelgult är en av de allra äldsta färgerna. Täckande och torkar snabbt. Mycket giftig!

Kadminumgult

Kadmiumgult.jpg

 Kadmiumsulfid. En stark och intensiv färg som torkar ganska långsamt. Den kan blandas med alla andra färger utom med sådana som innehåller koppar. Denna finns i ljus, medium och mörkare ton.

Guldockra

Guldockra.jpg

Obränd umbra med hydrohematit (blodstensmalm). En av de äldsta kända färgerna. Den har mycket stor förmåga att täcka. Torkar fort och kan blandas med vilken annan färg som helst.

RÖTT

Bland de röda färgerna är de ljusa jordfärgerna (brända eller obrända) de viktigaste, och tillsammans med guldockra också de äldsta och de som genom historiens gång har använts mest. De vanligaste röda färgerna är sienafärger (brända och obrända), kadmiumrött och krapplack.

Obränd terra di siena

Obränd terra di siena.jpg

Denna färg är uppkallad efter den italienska staden Siena. Det är en obränd jordfärg som innehåller hydrohematit (blodstensmalm). En fantastisk färg som är lätt att blanda. Om den späds med mycket olja kan det hända att den svartnar och därför inte passar så bra att täcka stora ytor med.

Bränd terra di siena

Bränd terra di siena.jpg

Denna färg, som man får genom att rosta obränd terra di siena, har liknande kännetecken som den förra, men den har fördelen att den inte svartnar lika lätt. Den användes mycket av de venetianska mästarna. Enligt några författare var det denna färg som Rubens använde för att få fram sina fantastiska hudfärger.

Cinnoberrött (bild saknas) är en klart lysande färg. Den täcker bra men torkar långsamt. Den har en tendens att svartna om den under lång tid utsätts för solsken. Den kan blandas med alla andra färger utom med sådana som innehåller koppar,

Kadmiumrött

Kadmiumrött.jpg

En blandning av svavel, kadmium och selenit. En stark, lysnade färg som har god täckningsförmåga och en kraftig ton. Den kan blandas med alla andra färger utom de som innehåller koppar. Den finns i ljusa, medium och mörka toner.

Krapplack

Krapplack.jpg

Denna kallas även för alizarin krapplack eller karmosinrött. Det är en färg med mycket stark ton. Den har en lysande färg, är transparent och torkar långsamt. När den blandas ger den en mängd olika purpur-, karmosin-, klarröda och rosa färger

GRÖNT & BLÅTT

Permanent grönt är en blandning av kromoxidgrönt och kadmium-citrongult. Det är en ljusstark färg som man kan använda flödigt. Grön umbra är en utveckling av guldockra - en mörkt kakigrön färg och är en av de tidigast kända färgerna. Denna kan också användas flödigt.

Smaragdgrönt

Smaragdgrön.jpg

Kallas också viridian. Det är en kromoxidhydrat. Detta anses vara den allra bästa gröna färgen på grund av sin tonstyrka, sin bestämdhet och kvaliteten på de färgskalor man kan få fram med dess hjälp

Koboltblått

Koboltblått.jpg

Detta är en blandning av koboltsvart, aluminiumoxid och fosforsyra. Det är en metallfärg utan några direkta begränsningar. Den torkar snabbt och bör inte läggas över färglager som inte är fullständigt torra, eftersom man då riskerar krackeleringar. Den täcker väl och är inte giftig.

Ultramarinblått

Ultramarinblått.jpg

 Ultramarin var ursprungligen det högst skattade av alla pigment. Det framställdes genom att man krossade en halvädelsten som heter lapis lazuli. Nuförtiden användes en artificiell ultramarinblå färg som ibland också kallas för fransk ultramarin. Detta är ett svavelhaltigt natriumaluminiumsilikat. Färgen finns i både ljusa och mörka nyanser.

Pariserblått

Pariserblått.jpg

Detta är en basiskt ferriferrocyanid och är en mycket kraftig färg. Den är transparent och torkar ganska snabbt. Den kan blekna i solsken och bör inte blandas med cinnober eller med zinkvitt.

BRUNT & SVART

Obränd umbra

Obränd umbra.jpg

En jordfärg som liknar obränd terra di siena men som har högre halt av magnesium. Färgen har en svagt grönaktig ton och den är lätt att använda. Den torkar mycket snabbt och det är därför okokt att lägga på den i tjocka lager. Med tiden mörknar den.

Bränd umbra

Bränd umbra.jpg

Denna färg får man fram genom att rosta obränd umbra. Den har en mycket varmare ton än obränd umbra och går svagt i rött. Den torkar också snabbt och svartnar så småningom.

Tysk umbra

Tysk umbra.jpg

Detta är en obränd bituminös umbra med järnmalm (innehåller naturliga kolvätehaltiga mineraler). Den ser mörkbrun ut. Denna färg torkar långsamt och bör endast användas till laseringar, retuschering och på begränsade områden av målningen.

Elfenbenssvart

Elfenbenssvart.jpg

Detta är den mest använda av alla svarta färger. Man får fram den genom att bränna krossade ben, och den finns i en mycket fin variant framställd av elfenbensskärvor. Den ger en djupsvart färg och den medför inga problem vare sig när det gäller att blanda den eller i fråga om torktid.

Man kan få fram svart genom att blanda olika mörka nyanser, som till exempel pariserblått, bränd umbra, smaragdgrönt och krapplack. Dessa blandningar gör att man själv kan styra färgstyrkan och även bestämma om den svarta färgen ska vara varm eller kall. Om man ska måla stora ytor svart så rekommenderar jag att själv blanda till färgen eftersom risken annars blir stor att det ser ut som ett svart "hål" i målningen, helt utan liv och rörelse.

Morgaine den 11 september 2010

Annons:
Choklad
2010-09-12 01:23
#1

O vad jag vill vara i en sådan målarverkstad. Gå omkring och känna på allt, känna lukterna…även fast jag inte tål de starkaste lukterna, så hade det ändå varit underbart att bara få finnas där, i den miljön…

jag undrar om äggoljetempera raknas som oljfärg? för i det finns det linolja och äggula har tyvärr glömt övriga ingredienser (förutom pigment då)

Tack för en mycket intressant artikel!

Glad

U R us

[GunillaR]
2010-09-12 13:33
#2

Här är ett recept på äggoljetempera.

Man måste dock vara medveten om att detta är en färskvara som måste användas inom en snar framtid.

[GunillaR]
2010-11-26 17:46
#3

Puttar fram denna tråd.

Artikel nummer två kommer inom kort Glad

Agda
2010-11-27 03:01
#4

Intressant artikel! Glad

enola
2010-11-27 20:58
#5

Bra artikel! Om ni inte testat olja så gör det!

Älskar olja, älskar lukten, älskar hur den beter sig under penseln och älskar slutresultatet. Har försökt måla med akryl, akvarell och guash men oljan funkar bäst för mig!

Mina favoritfärger är nog pariserblå, alla umbror och krapplacken. Bra att veta är nog att jordfärgerna, alltså umbrorna, torkar lite snabbare än de andra färgerna, har även hört att en rejäl klick med zinkvitt kan ta tiotals år att torka igenom helt.

Se till att torka händerna ordentligt när ni använder kadmium gult! Det är ett ämne som inte kroppen klarar av att stöta bort så allt lagras i kroppen. Genomsnitts åldern för en färgfabriksarbetare var fram tills 1900 talet 25 år, på grund av kadmium, bly och andra elaka ämnen så dog de unga.

Sajtvärd på Utomjordiskt och medarbetare på Konstnärer!

Salish
2011-09-27 20:49
#6

Oh! Jag älskar olja. Målar nästan alltid med olja nuförtiden. Tycker akryl är så jobbigt, torkar för fort. ;) Men titanvitt och kadmiumrött och kadmiumgult är väl giftigt? Kadmium är ju ett farligt ämne.

Annons:
[GunillaR]
2011-09-27 22:58
#7

Jo det stämmer att kadmium är giftigt. Numera så finns det liknande färger men som är framställda på annat sätt. Men man ska alltid vara försiktig.

Om man använder händerna i målningen så är det bäst att sätta på sig plasthandskar, eller tvätta sig omedelbart efteråt.

DesK
2011-09-28 19:42
#8

Det finns ju jättebra och smidiga engångshandskar hos bland annat Clas Ohlsson Glad

En grej, skriv ihop! Särskrivningar skadar allvarligt din hälsa, missbruka inte mellanslagstangenten.

[GunillaR]
2011-09-28 22:44
#9

Claes Ohlsson har väldigt mycket behändigt. Ska faktiskt dit i morgon och köpa svart och blandvitt.

SannaHolmgren
2011-09-29 06:42
#10

Jag ska lära mig måla med olja, men det när jag fått eget rum till ateljé. Vi bor fnv i ett rum o kök hela familjen pga utbyggnad av torpet. De andra i familjen har svårt att uppskatta lukten av målarfärg vilken sort det än må vara, och så har jag väldigt ont om "torkplatser" för tavlorna.

[GunillaR]
2011-09-29 11:16
#11

Jo man behöver ju lite upphängningsplatser som är fria från barn, hundar och katter. Flört

Lorita
2011-09-30 17:51
#12

#10 testa tempera helt underbart att måla med

Med vänlig hälsning Lorita
Sajtvärd för Konstnärer, Welshponny och Westernridning




Upp till toppen
Annons: