Allmänna diskussioner som berör konsten

Definiera konstnär?

2011-12-04 10:57 #0 av: Zabbio

Ja. Vad bestämmer om man är en konstnär? :)

Måste man ha gått utbildning?

Eller räcker det att vara duktig?

Är man konstnär bara pga att man skapar? Eller ska man skapa sådant som andra gillar?

Proffessionell är man ju om man sålt något mot pengar. Men när är man en konstnär?

Är jag en konstnär? Jag har inte gått någon utbildning men jag har sålt (lite).

Är min väninna som har gått konstutbildning men aldrig eller mycket sällan skapar något en konstnär?

Jag läser en del i trådarna och det kommer ofta upp det här med utbildning. Börjar undra om loppet är kört för min del då Glad Har inga planer på att utbilda mig mer.. fast ett par kvällskurser när jag får råd nån gång hade varit intressant.

Anmäl
2011-12-04 11:04 #1 av: Allamej

Efter mina 4 år på estetisk bild så kan jag inte kalla mig konstnär om konstfack är den enda skola som räknas. Jag har ett personligt motstånd mot kulturkoftor som bara anser att konstfackare är konstnärer...

Damien Hirst är ju en av de "konstnärer" som blivit hyllade... (varning för starka bilder)

Samma sak med Itziar Okariz hon räknas också som en stor konstnär...

 

Så skit i utbildningen och gör det du känner för.

Stephen Fry - There are many people out there that will tell you that "you can't". What you've got to do is turn around and say, "watch me". Veronica/ Sajtvärd på Smyckestillverkning och råttor

 

 

Anmäl
2011-12-04 11:05 #2 av: carsbo

jag tror att det varierar från person till person. för mig som inte har haft någon mer utbilding än mig egna gymnasielinje med lite bild i, tycker jag att ordet "konstnär" definierar en person som har hållt på med konst, både teckningar och målningar, under en lång tid och kan sin sak. så ur min vinkel är din väninna en konstnär om det hon gör ser bra ut. även fast hon knappt målar.

det är i alla fall min syn på "konstnär"Glad

Anmäl
2011-12-04 11:08 #3 av: Zabbio

Tack för svaret :)

Hehe, ja sluta... det kan jag inte. Om jag så skulle tvingas sitta inlåst i en källare, isolerad från  världen och i totalt mörker så skulle jag rita och måla på något sätt... skrapkonst på golvet kanske? ;)

Så det finns ingen risk att jag slutar. Och om nån vill köpa så tänker jag väl inte vägra sälja heller, men det är ju inte därför jag målar :)

Anmäl
2011-12-04 12:05 #4 av: carsbo

#1 att man ens kan kalla dedär konst! jag tycker det är synd att sådana saker får folk att säga "jaa, konst, det är konstigt..." för jag tycker konst ska vara vackra saker och inget trams där man oftast inte ser vad det ens föreställer bara för att det väcker en "känsla"

Anmäl
2011-12-04 15:37 #5 av: Tzatze

#1 Att kissa och bajsa på scen som provokation tycker jag bara är larvigt. Verkligen konstigt att de kan få kalla sig konstnärer. Tacka vet jag Ai WeiWei. Han vet hur man provocerar och samtidigt gör det det till äkta konst. Han lät sätta upp 9000 ryggsäckar för att hedra alla de barn som dog i en jordbävning pga att myndigheterna inte orkat bygga jordbävningssäkra skolbyggnader.

Anmäl
2011-12-04 15:41 #6 av: EeWeeM

Personligen så är jag så trött på att samhället ska tvinga människor till att gå utbildningar för att kunna titulera sig än det ena än det andra.Detta går igen överallt och verkar vara nya tidens fenomen.För att "få kalla dig" konstnär ska man ha gått diverse konstutbilningar och då helst i stockholm.Ska du spela teater och kalla dig skådespelare ska du gått dramatiska institutet för att "räknas".Ska du fotografera och ingen ska klanka på dig ska du ha gått diverse fina utbilningar.Hela det här systemet tycker jag bara är glädjedödare rakt igenom och högst tröttsamt och brukar för många som brinner för olika saker inom konst,teater och skrivandet just vara glädje och lustdödaren -detta pålagda måste och krav för att räknas och få titulera sig-Nej för mig som är uppvuxen i en teater,musik och konstnärsfamilj så lärde jag mig en sak och det är:Du känner i ditt hjärta vem och vad du är och är du i ditt hjärta en konstnärssjäl så kan ingen ta ifrån dig det hur fin titel de än köpt sig.

För mig är målning och konsten att andas och leva.Det är en livsstil som jag valt att leva med och som är lika viktig för mig som för andra att äta eller sova.Det enda som skulle kunna få mig att ens tänka tanken att gå en utbilning är INTE för att samhället kräver det utan för att jag kanske känner att det finns något som skulle kunna tillföra mer gläjde och öka min lust ännu mer till att måla.

Min far som var konstnär när han levde blev totalt underkänd i bild i skolan,utslängd från konstskolan pga sin attityd men...han sålde hundratals tavlor under sin tid han levde och levde gott på det.

Han ansåg att konstskolan försökte kväva hans glädje och döda hans talanger och forma om honom till något som han inte ville bli och tvinga på honom sina ideer för att få honom att passa in i en allmän mall(fast man kallade det att ta tillvara på individens talang).Han tappade totalt lusten att måla och tog sitt pick och pack och drog.

Men...sedan i vuxen ålder sålde han massor av tavlor,levde på detta och arbetade även som bildlärare i olika skolor, grundat på sin talang  och brinnande intresse och inte vackra utbilningar och det han ville eller kände att han behövde lära sig gjorde han genom att helt sonika ta konakt med en specifik konstnär med en specifik teknik och lära sig direkt av den konstnären!.

Jag följer hans exempel och uppmanar även andra att följa flödet,följa sitt hjärta och endast gå utbildningnar och konstskolor om det är något som tillför MER glädje i skapandet och något du själv verkligen vill!.En titel är just bara en titel på ett papper och säjer inget om dig,ditt inre och din talang och skaparglädje!

Så kalla våga kalla er för konstnärer och måla med hjärta och själ!Och låt era konstverk tala för sig själva!Glad

Anmäl
2011-12-04 16:54 #7 av: Lorita

För mig är det om man är beroende och måste skapa, allt ser man som en konstärlig möjlighet och #0 du år i mina ögon helt klart en av oss konstnärer.

Med vänlig hälsning Lorita
Sajtvärd för Konstnärer, Welshponny och Westernridning




Anmäl
2011-12-04 17:37 #8 av: [GunillaR]

Intressant tråd!

Det har gått en slags skiljelinje mellan finkonst och fulkonst - finkultur och fulkultur.

Finkonst/-kultur är sådant som ingen begriper sig på men där alla ger sken av att begripa sig på. Titta på SVT:s "Kulturnyheterna" så förstår ni precis vad jag menar.

Jag sade någon gång i mitten av 90-talet att det är märkligt att denna form av kultur kan få lov att fortleva, det som egentligen i början var en slags samhällsprotest. För om man går tillbaka till den tid då konstnärer började att avspegla samtiden i konsten så hamnar man i början på 1900 talet. Den stora protestkonsten nådde sin peak på 60- och 70-talet. Sen blev det mest trams, fjant och äckelpäckel.

Fulkonst/-kultur är väl det som går hem hos folket, och framförallt får någon slags positiv upplevelse av konsten, att den berör på något sätt.

När man är en konstnär tycker jag själv att man ska få bestämma och avgöra. För den som skapar - oavsett teknik - och uttrycker sig i sitt skapande och kan förmedla känsla och upplevelse - den är konstnär enligt mitt tyckande.

Sen gäller det ju att komma ut med sin konst, men det är en helt annat tråd som vi förhoppningsvis kan diskutera senare.

 

 

Anmäl
2011-12-05 06:34 #9 av: SannaHolmgren

Hörde ngn säga en gång

Konst har inget med ordet konstigt eller annorlunda att göra. Det handlar om kunskap,

Nu menade han inte alls kunskap = utbildning utan att man har kunskap i medvetandet om det man gör. Man skapar en känsla, som syns på olika vis hos olika människor.  Oavsett om det är kroppskonst, skulpturer, bilder, måleri, ord, mm. Även en bok kan vara ett konstverk.

Jag är just på gång till jobbet, kan ju försöka svara lite mer förklarligt vid senare tillfälle

Anmäl
2011-12-05 11:58 #10 av: [GunillaR]

# 9 - Håller med! Det finns ju många former av skapande.

Anmäl
2011-12-05 22:08 #11 av: Zabbio

(läser och begrundar era scvar :) )

Anmäl
2011-12-06 11:53 #12 av: [luneri]

Den frågan har jag ställt mig själv många ggr. Jag har inte heller gått konstutbildningar, inte ens estetiska pprogrammet i gymnasiet och jag tyckte bildlektionerna var så tråkiga i högstadiet.

Som #6 säger tycker jag att det är så dumt att man måste gå utbildningar för att få en titel. Att arbeta med konst innebär att man har en passion för det skapande och något man brinner för och vill utvecklas inom. För mig är det att vara konstnär.

Att gå fina utbildningar. Skapa sådant  som andra vill se utan någon större passion bakom är inget som ger mig något av att skåda ett sådant verk, och jag ifrågasätter mig om den personen innerst inne verkligen är en konstnär eller bara gör det för att tjäna pengar.

Jag tror att sålänge du har passionen för det konstnärliga och skapar för att du tycker om det, då är du en konstnär oavsett utbildning.

Jag är glad att internet finns som man kan visa upp vad man gör. Internet är också något man kan tillämpa för  att marknadsföra sig vare sig utbildning eller inte. Jag tror att sålänge man tror på sig själv och har motivationen att fortsätta tror jag man kan komma långt utan utbildning om man satsar på att marknadsföra sig som konstnär.

Däremot om man inte gått på konstfack osv har man inte möjlighet att ha jobb som konstnär inom ett företag eller liknande. Jag tittade på ett community för ett tag sedan där man var tvungen att ha gått en konstutbildning för att kunna vara medlem. Där kunde konstnärerna marknadsföra sig för att få möjlighet att få jobb inom företag.

Däremot att marknadsföra sig som egen konstnär och skapa det man själv vill och sälja på egen hand. det kan man alltid göra och också mycket roligare sett ur min synvinkel! :)

Med tanke på din motivation så tror jag du  kan komma mycket längre än din väninna med konsten eftersom du hela tiden är aktiv och "vill". När jag gick i gymnasiet sista året. Jag umgicks en del med esterna då. Men jag tyckte det var så lustigt att höra när några av de påpekade att efter dessa tre år på estetisk bild hade de tröttnat på att måla. Om man har passionen för det tröttnar man väl inte på att skapa?

Det viktigaste med konst är att man gör det man själv brinner för, vad man själv vill skapa och uttrycka. Inte vad andra förväntas av en.

#6 Jag tycker det var så inspirerande att höra om din far. Tack för att du delade med dig! :)

Medarbetare på Konstnärer I Fokus

Anmäl
2011-12-10 18:38 #13 av: CatharinaEngberg

Konstnär är man väl när man bara MÅSTE måla/skapa för att må bra. Tycker inte utbildning spelar någon roll. Man kan ju vara fantastiskt duktig utan utbildning!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.